Mycket i maj

Jag vill ha dubbelmaj! Den takt som allt går i nu, när säsongen äntligen kommit i gång, är sån att en omgång maj månad inte räcker nånstans. Minst dubbelmånad borde det vara! Majsysslorna är så oändligt många och det händer så mycket på ingen tid alls. På bara en vecka har träden helt bytt färg, och det är knappt att mesarna och flugsnapparen orkar sjunga längre - de är redan inne i nästa fas.

Flugsnapparhonan kollar in om holken duger. Skatan söker mat. Det är maj! / Vincent

Blåsipporna och scillorna har blommat ut. Nu tittar jag i stället på ormöga och gulsippa. Ormöga är superläcker intrasslad under och i blåbärstry! Kaninerna är höga på de maskrosblad som det nu finns gott om, och gräset har blivit klippt för första gången. Doften av nyklippt gräs är lika obeskrivligt underbar som alltid.

Ormöga breder ut sig under blåbärstry /V.

Nyklippt gräs! Första klippningen är väl den enda man ser riktigt fram emot? /V.

Nu har vi också haft såpass varma nätter (runt +5 och högre) att jag vågat flytta lite på de mer köldkänsliga växterna. En hink med timjan står utomhus, lejongapen är placerade i en kruka vid ingången och de yngsta generationerna av mejram och timjan bor numera i växthuset. Jag har också vågat flytta Pendulina Red ut i stugkvisten. De första tomaterna håller faktiskt på att mogna på Pendulina! Arvento inne i stugan har däremot ränt iväg så mycket att en planta böjt sig... Det blev akutoperation med tejp och extrastöd, så det ska väl nog sluta bra i alla fall.

Även årets rosmaringeneration har flyttat ut i växthuset / V.

Mellan ormöga och tomat lufsar jag runt på olika håll i trädgården och gör små knyckar här och där. Vinbärsbuskarnas knoppar lovar gott inför säsongen - förutsatt att vinbärsknoppmalen inte hinner förstöra alltför mycket. Jag granskar gren för gren med stor koncentration, och klämmer till där det behövs. Detta ständiga dödande är inte den trevligaste majsysslan... men när det gäller vinbär handlar det om mitt eget liv så då har jag inte råd att vara alltför sentimental.

Och skatorna bygger bo i en av häggarna. Jag borde vara upprörd, men jag minns fortfarande att de genomled vintern med oss. Så det är väl bara att planera skyddsåtgärder redan nu, så att vi inte blir överrumplade när ungarna kläcks... Ja, det är mycket i maj.

/Anna-Maria