Att glädjas över!

Hemkommen från en liten resa på några dagar störtar jag runt i trädgården och ser vad som hänt. Trots bevattningshjälp är det bara att plocka fram slang och kanna igen... as always. Jag ser också utbredd förödelse, mest på grund av alla kräk som tycks äta upp allt som existerar i denna värld. MEN - eftersom jag för en kort stund är mindre hemmablind än vanligt ser jag också en hel del att glädjas över:

1) Kryddlandet - definitivt årets bästa satsning! Det lider mycket mindre av det torra läget än vad ett traditionellt köksland gjort. Det är bara persiljan som slokar och libbstickan som tog lite stryk av den brutala flytten i början av sommaren, resten verkar må finfint. Salvian blommar helt härligt just nu och lavendeln och kungsmyntan är strax på väg att öppna sina knoppar.

Salvian blommar som vackrast, till vänster kungsmynta i knopp /Vincent.

Lavendeln slår ut i blom vilken dag som helst /V.

Timjan har snart blommat ut och varit välbesökt av (jord)humlor /V.

2) Tagetesraden i kökslandet. Nu ser man vad Tiger eyes, Naughty Marietta och Boy o' Boy har att bjuda på. De överlever också ett relativt torrt läge, och de kommer att växa till sig fint under de närmaste veckorna.

3) Penséerna som jag drev upp själv. Vid det här laget brukar köpta penséer och violer ha förvuxit sig ganska vilt och hunnit bli både bleka och slokiga. Hemmapenséerna är fortfarande alerta!

Välkomnande penséer vid entrén /V.

4) Bärkart. Båbärsbuskarna har massor med kart, saskatoon har mycket kart, de vita vinbären överraskar med ordentligt med kart i år, de röda vinbären är lika ymniga som de brukar vara. De svarta vinbären ligger lite i lä, av okänd anledning, och de gröna vinbären mår sisådär. Men rött och vitt kommer att ge en bra skörd!

De röda vinbären börjar snart rodna /V.

5) Tomaterna. Nu har jag fått smaka de första söta Arvento och lite mindre söta Balkonzauber. Och mycket mer är på gång. Nästa år ska jag visserligen jaga min favoritsort Vilma tills jag stupar och inte nöja mig med nåt annat, men det blir i alla fall ett hyfsat tomatår i år ändå - också utan Vilma.

Arvento. Mycket, mycket sötare och saftigare än i butik /V.

6) Blåklintar och prästkragar. Blommar jättefint, både självsådda och planterade. Skönt med sånt som sköter sig självt!

Blåklinten skymtar här och där i stenpartiet /V.

7) Nypotatis ur det egna landet. Potatisen sattes i kall jord på Valborgsmässoafton 30.4 och 65 dygn senare har sättpotatisen förvandlats till runda små guldklimpar!

Årets viktigaste skörd enligt Vincent, de första potäterna!

/Anna-Maria

Omorganisering

Jag kastas mellan hopp och förtvivlan med tomaterna. Efter flitigt knipsande av mögelbelastade blad tyckte jag att det verkade som om eländet gav med sig. Men knappt hinner jag konstatera att jag nog får för många tomatplantor i år så ser jag nya svampkuddar på undersidan av bladen... Nu har jag sprayat plantorna med nåtslags mögelmedel och också planterat om dem i gamla juicepaket. Kanske ny mull med mer kraft kan hjälpa dem? Små knoppar har de ju redan, så om de bara får växa ifred blir det tidiga tomater. Hoppas, hoppas...

Tomatplantorna tar sig, trots möglet /Vincent

Jag har också planterat om rosmarin och lavendel, och nu försöker jag hålla mig från att så mer nytt. Så gott som varje år tar tålamodet slut vid vårdagjämningen och så står jag sen med stora plantor som trängs överallt i väntan på att järnnätterna ska dra förbi i början av juni. Jag har skrivit "aprilsådd" på mina påsknipsor, bara för att påminna mig själv om att vänta ett tag till. Men det är ju så svårt...

Lavendel i nya krukor /Vincent

Penséerna ska - enligt vad jag läste i ett trädgårdsmästartips - drivas upp så svalt att de inte behöver avhärdas. Annars suger de vatten för att svalka sig och så  blir de förvuxna och tål inte frost så bra som de borde. Nu är det definitivt för varmt i kallrummet på vinden, temperaturen ligger kring +15 där. Så penséerna fick flytta ut i gårdsstugan där det är knappt +5. Jag gav dem några extra lampor och ett värmeelement för säkerhets skull. Nu hoppas jag att de ska trivas och bli riktigt frosttåliga och långlivade!
/A-M

Hoppas penséerna trivs i den kalla gårdsstugan, ännu är det kallt om nätterna /Vincent

Vackert saftiga och mörkgröna blad, nästan som spenat! /Vincent

Expansion

Lysrören i ingången räcker inte längre någonstans, nu lyser det lite här och var. I kallrummet på vinden (ca 10 grader) står en låda med penséer i österfönstret. Den numera tömda frysboxen (som innehållit bär) får fungera som bord och stöd för lysröret som hänger från gardinstången. Det är en ganska provisorisk lösning men den duger hyfsat för de veckor som återstår innan jag kan bära ut penséerna i skräpstugan.

Penséer i österfönster / Vincent

Jag har förresten problem med terminologin här... alltsomoftast talar jag om violer, men strikt taget är det väl penséer som jag sått. Påsen innehöll blandade färger så det ska bli roligt att se vad det blir av dem.

Påsar fulla av förhoppningar / Vincent

Fler lysrör lyser över den långa bänken vid sydfönstren i det varma vindsrummet. Där står nu tomater, lavendel och rosmarin. Lavendel och rosmarin var ännu lite för små för omskolning, men de askar som varit på kylstratifiering i kylskåpet är så grunda och små att jag tyckte att plantorna behövde få lite mer rum kring rötterna. De flesta av tomaterna var däremot helt klart skolningsmogna. Nu har de mull runt hela stjälken så att de får utveckla ett ordentligt rotsystem.

Tomaterna har tagit över utsikten från vindsfönstren / Vincent

Det har varit riktigt tråkigt snöväder hela dagen, så tillvaron skulle nog kännas grymt trist om jag inte hade inomhusodlingarna. Ibland kan jag tänka att det är onödigt att syssla med förodlingar när man i stället kunde köpa färdiga plantor som drivits upp i betydligt mer ändamålsenliga utrymmen än hemmafönster... Men jag vet faktiskt inte hur jag skulle ta mig genom februari och mars utan den tillväxtglädje som plantorna ger. Så det är nog bara att fortsätta trängas med lysrör och bunkar. :)

/ Anna-Maria

Gårdsharen har vaknat till ordentligt och besöker ölandstoken och vresrosen flitigt. Om några veckor hittar han framsmultet gräs men fram tills dess får han mumsa på det som sticker upp ur drivorna / Vincent