Små fröjder

Tomaterna tittar upp! Alla frön har inte grott än, men de flesta har kommit igång. Just nu kan jag inte tänka mig skönare fröjd för ögat. Rosmarinen och lavendeln har också presenterat en hel del groddar. Det tycks inte spela nån roll att sådden blev möglig under kylstratifieringen - nu pickar grönt fram lite överallt. Sånt blir man glad av!

Balkonzauber har härligt röda skaft och växer riktigt fint! / Vincent

Lavendeln gror och ser ut att må bra / Vincent

Samtidigt funderar jag på hur jag ska organisera kryddtäppan i år. Kryddplantor är ju så härliga under alla faser av odlingssäsongen, både blommande och allmänt grönskande. Men en del kan vara lite vanskliga med tanke på övervintringen. Hittills har kryddorna huvudsakligen varit placerade längs med trädgårdslandets murkant mot söder. Men det är inte en riktigt bra placering eftersom kanten smälter fram ur snön långt tidigare än vad plantorna borde vakna med tanke på tjäle och köldnätter. Så jag planerar en total omstrukturering, sen, när det blir så dags...

Kryddlandet ligger tryggt under den skyddande snön, i motsats till ölandstoken som haren fått fnatt på i år... Än är det några veckor till vår... / Vincent

Häromdagen fick jag för övrigt nosa på de första plusgraderna i växthuset. Solen sken, kondensisen smälte bort och termometern visade på 5-6 grader på rätt sida om nollstrecket. Härligt!
/ Anna-Maria

Tillbaka till framtiden

Häromdagen hörde jag en talgoxe pröva de första tonerna. Inte ti-ti-tyy men i alla fall ti-ty-ti-ty-ti-ty. Talgoxar kan och vet det här med framtidsutsikter. Och jag hänger med! :)

Jag har nog haft en minimal "trädgård" hela vintern, med  övervintrande lavendel och rosmarin och kontinuerliga basilikaodlingar under lysrör. Några ärtskott och morotsändor fick också pigga upp tillvaron när det var som mörkast i november och december. På trettondagen köpte jag så de första fröpåsarna och drog igång med timjan, persilja och en liten, tidig violsådd. Och nu - äntligen - tomaterna!

Persilja bland andra örter i söderfönstret /Vincent

Igår petade jag alltså ner några frön av Pendulina red och Balkonzauber. Den dyra Pendulina-påsen innehöll bara sex frön, Balkonzauber-påsen var mer generös så där tog jag för säkerhets skull hela 20 frön. Resten borde kunna sparas till nästa år. Och så många plantor som 26 ska jag ändå inte ha, försöker jag lova mig själv, med tanke på utrymme och bevattning... men man vet ju aldrig hur många som gror... ;)

Violer inför sommaren 2012 /Vincent

Igår fick också en liten nysådd av lavendel och rosmarin komma ut efter två veckor i kylskåp. Nu borde jag försöka hålla mig så länge som möjligt, för resten av förodlingarna skulle gärna få vänta till april. Och så borde jag också försöka hålla mig över huvud taget, med tanke på att jag sen i sommar vill åka minst lika mycket båt som rensa och vattna...

Det är så mycket man borde här i världen...
/Anna-Maria

I kökslandet

Äntligen kom nätter med plusgrader, och äntligen blev det möjligt att börja gräva i kökslandet på riktigt! Det här veckoslutet har vi sått olika sorters sallater och blommor och planterat ut kryddplantor. Allt under dubbel fiberduk, förstås. Den sallat som såddes för ett par veckor sen tittar snällt upp under duken, så nu är det bara att hoppas att det går lika bra för de nya sådderna.

Dottern har sitt eget land, med bland annat favoriten sömntuta.

Kökslandet är placerat just nedanför köksfönstren. Odlingssängarna är smala och effektivt utnyttjade, och vi går på plankor som är utlagda mellan dem. Man tränar verkligen balanssinnet på det viset... Fördelen är att det inte är så stora ytor som ska rensas, och man tar sig fram utan att bli alltför lerig när det regnat. Odlingssängarna är inte upphöjda eftersom torkan är ett större problem än vätan. Det beror dels på sydläget, dels på att försomrarna ofta är ganska torra - och det är ju då sådden helst borde hållas jämnt fuktig.

Först ska sängarna jämnas till...

...och så ska varje frö få sin vattendos...

...och sen läggs dubbel fiberduk på, som skydd mot både nattköld och stekande sol.

Det senaste veckoslutet har verkligen varit hektiskt, för man vill ju använda varje sekund av växtsäsongen. Vi har också planterat tolv meter syrenhäck som med tiden ska ersätta björkarna längs tomtens södra gräns, och förhoppningsvis ge bättre bullerskydd mot vägen. Så det blir mycket vattnande under veckorna framöver när allt nyplanterat ska tas omhand.

Sen finns det ju också växter som har lika bråttom som vi, och som inte heller förspiller en sekund, t.ex. rabarbern. Ingen av oss är väl egentligen så förtjust i att äta rabarber, men den är väl värd sin plats i kökslandet ändå - bara för att den är så vårpigg! 

Här kommer rabarbern! Den härstammar från den gamla rabarberplanta som tidigare fanns på gården. Vi brukar låta den blomma, bara för att blomstänglarna faktiskt är riktigt stiliga.

Nu har vi äntligen också fått en praktisk upphängningsplats för redskap på uthusgaveln. Kanske inte så stajlat som i "Äntligen hemma", men en planka och några spikar fyller mer än väl sin funktion.

Var sak har sin plats!