Junifröjd

Idag föll täckelset och allt som dolts steg ut i det öppna. Jag tänker förstås på kryddlandet, som äntligen befriades från fiberduken. Nu vågar jag tro på nätter utan frostrisk och plantorna börjar verkligen behöva lite ljumma vindar i stället för instängdhet. Och jösses, vad det vuxit under duken! Ganska fantastiskt, faktiskt.

Prunkande grönska gömde sig under fibertyget!  I främsta raden: låg blåklint, mejram. /Vincent

Kryddörter, potatis och längs muren små hemdrivna tagetesplantor.  Gångplankorna är bekvämt breda i år. /V.

Tre rader kryddtäppa! Längst fram: citronmeliss, salvia, kungsmynta, kummin, libbsticka. Följande rad: timjan, grönmynta, lavendel, grekisk oregano, pepparmynta, kryddtagetes. Raden med klotet: persilja, sommarkyndel, mejram, ringblommor, låga blåklintar.  /V.

I år blir det ingen nypotatis till midsommar. Kölden höll i sig för länge, och dessutom var det stört omöjligt att få tag på sättpotatis! När vi äntligen fick sättpotatis av en lämpligt tidig sort (Solist) hade den knappt vaknat till liv efter vinterlagringen. Så det blev sen start. Men semesterpotatis får vi i alla fall.

Potatisen tittar upp och ser ut att må prima. /V.

En av de satsningar jag är riktigt nöjd med i år är nog de hemdrivna penséerna. De är knubbiga och fina, i blandade färger, och jag tror att de kan orka växa och blomma länge.

Penséerna vid entrén blommar i flera färger /V.

Plommon/krikon blommar som bäst, äppelträden öppnar sina knoppar och körsbärsträdet börjar också få fart. Inget fruktträd mår egentligen riktigt bra här, kanske de helt enkelt har det för torrt för det mesta. Men de gör så gott de kan, och det är väl alltid något.
/Anna-Maria

Krikonträdet blommar! /V.

Gårdens enda kvarvarande körsbärsträd kämpar på, ännu ett år. /V.