Fångade ögonblick

Det här veckoslutet har vi vågat ta bort tygen så nu kan man beundra allt som hänt under dem. Sallaten har vuxit till sig riktigt nätt och de allra första potatiskålarna tittar också upp. Om det hade kommit lite mer varmt regn, så hade nog allt vuxit snabbare. Men nu har det varit så torrt att sprinklern fått gå en stund nästan varje dag.

Under tyget har sallaten börjat växa till sig, tack vare flitigt vattnande.

Timo tittar fram.

En vattenspegel har länge saknats i trädgården, för med tanke på myggtätheten i de här trakterna vill man ju inte gärna bjuda på kläckningsplatser i onödan... Men vatten i rörelse går förstås bra, inte minst för att man då får njuta av porlet. Ifjol konstruerades en enkel fontän av ett betongfat gjutet med rabarberblad, en gammal kanna och en liten elpump. Nu är den väckt ur sin vinterdvala.

Tänk att så lite kan göra så mycket!

Idag spricker också häggens blommor ut. Det har varit så hård vind att doften nästan blåst iväg, men i de lugnare pustarna har denna underbara vällukt spridit sig över hela gården.

Häggen blommar, äntligen!

Så kortvarigt, men så vackert!

Röda vinbären blommar för fullt, och även om det finns en och annan humla som är på alerten är det nog ändå myrorna vi får tacka för pollineringen. Det finns alla chanser till ett riktigt toppenvinbärsår, bara inte järnnätterna förstör alltihop...

Myror visar visserligen vägen till bladlössen, men de har också egna intressen i vinbärsbuskarna...

Snacka om att vara sockerberoende!

Och så har vi då vår vän flugsnapparen, som tror sig se en rival i vårt fönster. Han sitter på fönsterkorset och hackar på den inbillade kanaljen, så vi har varit tvungna att hänga upp en hotbild för att dämpa kampivern. Det lyckas sisådär...

Flugsnapparen ser en konkurrent...

Det här är MITT revir!!