Örter och potatis

Äntligen kan man komma igång utomhus på riktigt - uppstart i kökslandet! Vi har faktiskt väldigt kalla nätter fortfarande, så det tar nog ett tag innan det blir någon större fart på växterna. Och mycket lönar det sig ännu inte att så och sätta, för jorden är varm på dagarna men kallnar snabbt. Men lite kan man ju börja på...

Den här säsongen gör jag om kökslandet så att ungefär halva blir ett örtland och andra halvan är vikt för potatis och dotterns odlingar. Kryddplantorna har haft svårt med övervintringen när de varit placerade längs med betongmuren, antagligen för att solen stekt ihjäl dem samtidigt som de stått i is. I år verkar flera faktiskt ha övervintrat, typiskt nog just när jag tänkt göra om landet. Det blev en hel del grävande...

Omplantering av kryddor / Vincent.

När jag vet vilka sorter som klarat både vinter och flytt ska jag fylla på med alla de nyplantor som fortfarande får bo inomhus ett tag till. Jag brukar vara snabb med att plantera ut allt och sen täcka med fiberduk. Men i år tror jag att jag är lite lat, inte minst på grund av nattemperaturerna. Skillnaden mellan dag och natt är ganska grym vid vår sydvägg.

Grönmynta till vänster, timjan till höger. /V.

I mitt örtland ska det finnas libbsticka, oregano (kungsmynta), grekisk oregano, salvia, timjan, grönmynta, pepparmynta, kyndel, lavendel, persilja, kryddtagetes, blåklint och ringblommor. Längs med betongmuren har jag förberett en bädd för tagetes, när det blir så dags att de kan komma ut. En gul-röd-orange rad kommer att lysa fint där!

Nyfräst och färdigt för sådd /V.

Vincent har satt potatis, med 22 centimeters precision, en tidig sort som tål sval jord. I år blir det nog ändå ingen nypotatis till midsommar eftersom starten blev så sen. Men i början av juli borde det gå att få smaka på primörerna.
/Anna-Maria

Potatisen är satt! Solist heter sorten och om 60 dar blir det mums! /V.

Just nu

Just nu borde tiden stanna. Just nu borde alltid vara just nu. I kökslandet kan man både skörda det växande och ana det kommande. Sallaten är fräsch, de första blåklintarna och ringblommorna har slagit ut, fjolårstimjan blommar - och samtidigt lovar knoppar, ärtblom och jordgubbskart att mer är på kommande. Ingenting har ännu hunnit bli riktigt trött, slitet och slaskigt, som det ju blir om nån kort, kort vecka. Men just nu är allt bara skönhet, löften och rikedom. Så visst borde tiden stanna just nu!

Sömntuta och blåklint

Ringblommor

Jordgubbskart

Köksträdgården 5.7.2011

Också den lilla ängen, "fjärilsparken", är fräsch och löftesrik just nu. På de torraste partierna finns det visserligen ingen växtlighet, men de fläckarna ser man knappt eftersom allt annat blommar. Prästkragar och kråkvicker har brett ut sig så att det är en fröjd, och mer exotiska färgklickar dyker upp här och var. Vi sådde in ängen med ängsblommor ifjol så i år är det spännande att upptäcka nyheter vartefter.

Linblom

Cikoria på ängen

Ängen

Men det är klart att det också finns sådant som behöver förnyelse, även just nu. Violerna är nerklippta för att få omstarta. Det betyder också att de tagetsplantor som jag dumt nog satte bakom violerna äntligen syns. Nästa år ska jag definitivt placera violer och tagetes i annan ordning... Violerna är ju så små när man planterar dem så jag hade glömt hur enorma de blir med tiden. Men nu får de vila ett tag, och återkommer förhoppningsvis med nya blommar om några veckor.

Nerklippt violplanta

Blomlådan vid trappan

I växthuset är det både full skörd och full förnyelse på samma gång. Jag mumsar Wilma varje dag, samtidigt som plantorna börjat på helt ny blomning. Det trevliga med dvärgbusktomater är att det går att rädda plantorna inomhus om hösten skulle bli besvärligare än vad växthuset klarar av. Så att vi ändå får full utdelning av den blomning som pågår bara just nu.

Wilma med kart, moget och blommor

Mygg och regn

Midsommar 2011

Mängden mygg och regnens täthet gör att juni är mer av inomhusmånad i år än vad man kanske skulle önska... Samtidigt klagar växterna förstås inte alls, de störs inte av myggen och regnen tar de tacksamt emot. Vinbärsbuskarnas kartfall blev stort så länge torkan höll i sig, men nu trivs de kvarvarande kartarna fint.

Kartfall :-(

Kökslandet frodas också stort när vätan inte kommer enbart via slang. Sallaten växer för fullt och det är bara att äta så mycket man hinner. En del av sallaten ska få växa vidare och gå i blom, för det brukar bli ganska stiliga spiror av det.

Frodig sallat

Blomsterprakten är det inte lika mycket med nu, tyvärr. Häggarna är kalätna av häggspinnmal och regn och storm har tagit den sista prakten av syrener och pioner. Violerna är visserligen fortfarande fina i sina baljor och mina tagetes har kommit bra igång. De första förodlade blåklintarna börjar också få blommor. Men annars är det lite tunnsått, i väntan på toppklockor, sömntuta, kryddtagetes och ringblommor.

Utblommad pion

Häggspinnmal i spökträd

Toppklockor på gång

Smultron och jordgubbar blommar i alla fall för fullt, och så pass ymnigt att man kan hoppas på god skörd. Och här ska också pilfinkarna få ett litet tack - de brukar visserligen riva vilt i timjan när de bygger sitt bo men just nu är de ypperliga larvjägare bland jordgubbsplantorna. Förhoppningsvis kniper de en och annan mygga också!

Jordgubbar till midsommar??

Glad midsommar alla läsare av bloggen!

Midsommarskor

I kökslandet

Äntligen kom nätter med plusgrader, och äntligen blev det möjligt att börja gräva i kökslandet på riktigt! Det här veckoslutet har vi sått olika sorters sallater och blommor och planterat ut kryddplantor. Allt under dubbel fiberduk, förstås. Den sallat som såddes för ett par veckor sen tittar snällt upp under duken, så nu är det bara att hoppas att det går lika bra för de nya sådderna.

Dottern har sitt eget land, med bland annat favoriten sömntuta.

Kökslandet är placerat just nedanför köksfönstren. Odlingssängarna är smala och effektivt utnyttjade, och vi går på plankor som är utlagda mellan dem. Man tränar verkligen balanssinnet på det viset... Fördelen är att det inte är så stora ytor som ska rensas, och man tar sig fram utan att bli alltför lerig när det regnat. Odlingssängarna är inte upphöjda eftersom torkan är ett större problem än vätan. Det beror dels på sydläget, dels på att försomrarna ofta är ganska torra - och det är ju då sådden helst borde hållas jämnt fuktig.

Först ska sängarna jämnas till...

...och så ska varje frö få sin vattendos...

...och sen läggs dubbel fiberduk på, som skydd mot både nattköld och stekande sol.

Det senaste veckoslutet har verkligen varit hektiskt, för man vill ju använda varje sekund av växtsäsongen. Vi har också planterat tolv meter syrenhäck som med tiden ska ersätta björkarna längs tomtens södra gräns, och förhoppningsvis ge bättre bullerskydd mot vägen. Så det blir mycket vattnande under veckorna framöver när allt nyplanterat ska tas omhand.

Sen finns det ju också växter som har lika bråttom som vi, och som inte heller förspiller en sekund, t.ex. rabarbern. Ingen av oss är väl egentligen så förtjust i att äta rabarber, men den är väl värd sin plats i kökslandet ändå - bara för att den är så vårpigg! 

Här kommer rabarbern! Den härstammar från den gamla rabarberplanta som tidigare fanns på gården. Vi brukar låta den blomma, bara för att blomstänglarna faktiskt är riktigt stiliga.

Nu har vi äntligen också fått en praktisk upphängningsplats för redskap på uthusgaveln. Kanske inte så stajlat som i "Äntligen hemma", men en planka och några spikar fyller mer än väl sin funktion.

Var sak har sin plats!