Vallmoängen

När vintersnön krossade taket på ett förvaringsskjul som "tillfälligt" stod på gräsmattan blev det nödvändigt att röja undan ruinerna. Då visade det sig att marken som täckts av skjulet bjöd på en ren och öppen jordyta - utmärkt med tanke på sådd av ängsblommor. Nu bildar vallmo, blåklint, lin och honungsört en fin fjärils- och humlepark där skjulet tidigare stod. Smågrodorna trivs också väldigt bra i parken.

Fjärilspark

Ur grodperspektiv - ängen är grodornas hemvist.

Begäran om landningstillstånd

Pollinering

Knopp

Honungsört

När sommaren vrider sig runt sin axel

Hur illa jag än tycker om det kan det inte hjälpas att sommaren vrider sig runt sin axel. Det känns i luften på morgnarna, men framför allt hörs det - den öronbedövande tystnaden som förlamar allt, nu när fåglarna slutat sjunga. Det är lika sorgligt varje år. Och då väcks också uppmärksamheten på allt det som inte blir och inte längre kan hinna bli som man ville... Gråmöglet på jorgubbarna (på grund av fukt) och jordgubbsmjöldaggen på smultronen (på grund av torka), till exempel.

Skräpiga och mögliga jordgubbar

Harens vinterbeskärning av körsbärsbuskarna har skapat en kvast utan dess like. Hur det ska vara möjligt att reda upp den sprethögen är mer än jag begriper. På den andra busken har bladlössen haft storkalas hela sommaren. Det känns aldrig roligt att gå ut med giftsprayen, men ibland har man helt enkelt inget alternativ.

Spretig körsbärsbuske

Nu hänger också hallonen ganska sorgligt, vad de lider av (förutom hallonskottsjuka och torka) vet jag inte riktigt. Och Melalahti-vinbären har skumma blad som sannerligen inte pryder en trädgård. Dessutom måste alla vinbär man vill behålla nu vara insnurrade i nät, eftersom årets skator annars hinner hacka ner alla kartar.

Hallonälende

Vinbär i nät

Ack ja, vanitatum vanitas. Trädgård är i sanning lika mycket död som liv. Då är det en tröst att se hur violerna tar omstart, och hur de ringblommor som jag sådde sent så att de förhoppningsvis ska lysa upp september-oktober växer utan att bekymra sig om sommarens vändningar. Sånt känns gott att betrakta.

Nya ringblommor på väg.

Nya violer i morgonsol!

Just nu

Just nu borde tiden stanna. Just nu borde alltid vara just nu. I kökslandet kan man både skörda det växande och ana det kommande. Sallaten är fräsch, de första blåklintarna och ringblommorna har slagit ut, fjolårstimjan blommar - och samtidigt lovar knoppar, ärtblom och jordgubbskart att mer är på kommande. Ingenting har ännu hunnit bli riktigt trött, slitet och slaskigt, som det ju blir om nån kort, kort vecka. Men just nu är allt bara skönhet, löften och rikedom. Så visst borde tiden stanna just nu!

Sömntuta och blåklint

Ringblommor

Jordgubbskart

Köksträdgården 5.7.2011

Också den lilla ängen, "fjärilsparken", är fräsch och löftesrik just nu. På de torraste partierna finns det visserligen ingen växtlighet, men de fläckarna ser man knappt eftersom allt annat blommar. Prästkragar och kråkvicker har brett ut sig så att det är en fröjd, och mer exotiska färgklickar dyker upp här och var. Vi sådde in ängen med ängsblommor ifjol så i år är det spännande att upptäcka nyheter vartefter.

Linblom

Cikoria på ängen

Ängen

Men det är klart att det också finns sådant som behöver förnyelse, även just nu. Violerna är nerklippta för att få omstarta. Det betyder också att de tagetsplantor som jag dumt nog satte bakom violerna äntligen syns. Nästa år ska jag definitivt placera violer och tagetes i annan ordning... Violerna är ju så små när man planterar dem så jag hade glömt hur enorma de blir med tiden. Men nu får de vila ett tag, och återkommer förhoppningsvis med nya blommar om några veckor.

Nerklippt violplanta

Blomlådan vid trappan

I växthuset är det både full skörd och full förnyelse på samma gång. Jag mumsar Wilma varje dag, samtidigt som plantorna börjat på helt ny blomning. Det trevliga med dvärgbusktomater är att det går att rädda plantorna inomhus om hösten skulle bli besvärligare än vad växthuset klarar av. Så att vi ändå får full utdelning av den blomning som pågår bara just nu.

Wilma med kart, moget och blommor