Det sägs att en trädgård aldrig är så vacker och så fullständig som på vintern när det enda som syns är drömmar och visioner... Det ligger nog en sanning i den tanken. Så just nu gör jag faktiskt allt jag kan för att väga upp drömmarna genom att mobilisera alla de andra trädgårdsintrycken, de där som inte är så vackra och fullständiga. Det är helt enkelt nödvändigt, om sommarens köksträdgård inte helt ska rinna över bredderna. För det finns ju så många fina fröpåsar med så många fina sallatssorter och alltmöjligt annat. Och när man inte kan låta bli att köpa hem en till, en till och en till infinner sig snart känslan av att trädgårdslandet definitivt borde utvidgas.
 |
| Hur ska allt rymmas? Och i vilka proportioner? |
Men, det är då det gäller att ta ett par djupa andetag, blunda och känna svetten i ansiktet, värken i ryggen, sprickorna i fingrarna och stickor och blåsor i handflatorna, höra myggen, se de vissnande sallatsbladen med bortgnagda rötter, förnimma kladdet av ihjälklämda bladlöss... För det är ju så det är på riktigt i trägården, på sommaren. Och det behöver man också komma ihåg när man funderar på att utvidga sina odlingar. Tycker jag. Och tittar på en fröpåse till...
 |
| Vilken blomma bredvid vilken sallat? |
 |
| Dottern planerar också sitt eget lilla trädgårdsland. |
Drömmarna och planeringen är ju onekligen en stor del av trädgårdsodlingens charm. Och visst blir det lättare att överleva en nordlig mars när man är ömt inbäddad i framtidens fröer. Så jag breder ut mina påsar i rader, flyttar dem av och an, tänker färger och former, och odlar mitt visionerade land igen och igen. Så blir trädgården så mycket mer än den korta sommaren tillåter. Och ja - det finns plats i den för bladlössen också. I alla fall just nu.
 |
| Mätt och belåten. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar